Jag är helt fantastiskt glad idag. Har jag nämnt att jag älskar torsdagar? Just nu ligger jag i min säng och chillar på livet. Ja, jag börjar ju inte förrän klockan tre i eftermiddag, så jag kommer nog ligga kvar här ett tag till och njuta av att få ha sovmorgon. När jag känner mig redo skall jag sticka ut och springa med Whiskey och sedan troligtvis fika med tjejerna. 

 

Jag hade en supermysig dag igår. På morgonen lagade jag onsdagspannkakor för pojkarna innan de stack iväg till plugget. Sedan dammsög jag lite, fixade tvätten och strök ett lakan. Strax innan 10 plockade Jelena och Ronja upp mig och så stack vi till skolan. I skolan gjorde vi en massa bra övningar, som baserade extra mycket på Cambridgeprovet, vilket jag tycke om, då jag skall göra provet i juni. 

 

När jag kom hem passade jag K tills T kom hem med pojkarna efter att de hade slutat skolan. Jag och K passade på att vara ute i trädgården igår för vädret vad riktigt bra. Vi hittade på en massa roligt saker där. Men det dröjde dock inte länge förrän vi kände oss lite frusna, så då gick vi in och förberedde maten tillsammans (ja, jag älskar att laga mat med min Goa, 2-åriga hjälpreda). Vi kirrade lax på spett, förberedde morötter och böner för kokning och lade fram nudlar som vi oxå skulle koka. vi passade även på att duka borden. Efter det gick vi in till mitt rum och byggde ett supermysigt tält med filtar. Och så låg vi där under i mörkret med kuddar och filtar och kramades och hade det allmänt mysigt. Jag älskar den lilla prinsessan.

 

N stack iväg på fiskeresa med sin bror idag, så han kommer hem först nästa vecka. Så T passade på att ha en tjejkväll här hemma igår. Själv stack jag iväg till Ronjas hem. Hennes hostpappa var inte hemma och hennes hostmamma skulle på Ts tjejmiddag så Ronja behövde sitta barnvakt. Så jag, Jelena, Karina och Brenda stack hem till henne och hade lite kvällsfika. Det var så himla trevligt. Och nu fick jag för första gången se hennes värdsfsmiljs nybyggda kök i färdigt skick. Och jag vet inte hur många gånger jag sa att det var helt otroligt vackert! Det är sjukt stort och helt perfekt! Verkligen mitt drömkök! Om jag någon gång under mitt liv blir rik, då skall jag baskemig ha ett likadant kök. Enligt mig är köket den "viktigaste" platsen i ens hus. 

 

Senare på kvällen stack vi (utan Ronja) till puben i Petersfield och träffade au pairerna. En riktigt lyckad dag och kväll. 

 

Men, jag hade inte tänkt att skriva så mycket om gårdagen i detta inlägg, men det blir alltid mer än vad jag vill. Vad jag tänkte skriva om är att min underbara bästis från Sverige var här och hälsade på mig i helgen! Och jag är så lycklig över det! 

 

Hon kom till London i lördags och vi hängde där hela dagen och tog tåget hem på kvällen. Där shoppade vi och pratade i timmar. Vi behövde verkligen en catch up efter den långa tid som vi har varit ifrån varandra. 

 

I söndags stack vi till Southampton för mer shopping. Vi stack hem tidigt på kvällen och hade det mysigt hemma hos mig, med ansiktsmask, godis (Marabou bland annat) och Skype med vår andra bästis. En perfekt tjejkväll. Det var så roligt, för när vi skulle lägga oss för att sova så låg jag i sängen och väntade på att Annika skulle borsta tänderna på toan. Och när hon kom ut och gick in i mitt sovrum så var jag så trött så jag pratade engelska med henne utan att fatta det. Och när hon påminde mig om att jag kunde prata svenska med henne istället så började vi båda asgarva. Haha 

 

Annika åkte hem i måndags, så då tog vi bilen till Guildford som ligger på vägen till Heathrow flygplats. I Guildford shoppade vi och gick runt en del, och fiskade såklart. Vi pratade en massa och njöt av vår sista tid tillsammans. Sedan körde jag henne till flygplatsen och följde med henne så långt jag fick. Jag var allmänt stressad för att jag var nervös över att köra hem själv i mörkret och regnet och på vänster sida av vägen. Det är ändå en och en halv timmas körning från Heathrow hem till mig. Och flygplatsen är så stor, så jag kände att det var helt kaos med alla vägar där runtomkring. Men det löste sig bra. Det var lättare ön vad jag trodde och jag körde inte fel en enda gång. Och jag körde helt utan karta och gps. Det låter löjligt, jag vet, men jag är faktiskt väldigt stolt över mig själv! Nu vet jag att jag klarar detta. 

 

Det är så många utmaningar som jag har stött på här i England och som jag alltid på något sätt lyckats klara av. Och det stärker mig hela tiden. Det känns så bra. 

 

Imorgon är det fredag och på lördag sticker jag och tjejerna till Bournemouth och skall ta in på hotell där. För vi på lördag skall vi Festa! 

 

Men tills dess; ha dé! 

 

Idag tänkte jag skriva ett inlägg för er som funderar på att bli au pair, men vill veta lite extra detaljer om hur det verkligen är. Förhoppningsvis kan jag besvara några av era frågor. För jag vet att jag själv hade en massa frågor innan jag stack iväg. 

 

Först av allt: Det låter kanske konstigt att jag börja med att säga detta men; Ingen som inte har varit au pair kan helt och hållet förstå hur au pair-livet är. Det går inte att förbereda sig på det. Saken är den att man helt enkelt varken känner sig själv eller den nya miljön tillräckligt bra för att kunna förbereda sig på vad som hända skall. Man blir familjär med en slags hemlängtan, vilken inte är den vanliga typen av hemlängtan som ni säkert har upplevt någon gång i era liv. De dagar som jag har haft hemlängtan har det inte riktigt varit att jag längtar hem, utan snarare att jag längtar efter saker som jag är mer familjär i. Det kan ofta vara att jag känner att jag längtar tillbaka till min barndom ("barndom" säger jag som bara är 19 bast), då jag inte hade några bekymmer och livet flöt på hur enkelt som helst. Och jag vet att jag inte är ensam om att känna detta. Alla au pairer som jag pratar med har någon gång (vissa oftare än andra) känt precis likadant. De säger alla att det är en typ av hemlängtan som de inte har känt innan, men som är svår att beskriva. Något som är väldigt tydligt är att det alltid är när man har som minst att göra som man får denna hemlängtan. Man går in i en fruktansvärd depression och får nästan panik. Men så fort man håller sig aktiv igen (antingen jobbar eller träffar kompisar) försvinner dessa känslor igen och man känner direkt att man aldrig har varit lyckligare under hela sitt liv. Jag tycker det är så himla gött att min hostmamma är så underbar som hon är. För hon vet precis när hon skall tvinga iväg mig att träffa kompisar. För om jag väl har börjat komma in i denna depression så säger hon alltid: nej nu Kajsa måste du allt sticka ut och ta en kaffe eller något med dina kompisar. Jag ser på dig att du behöver det. Och det är inte så att jag blir grinig eller sur när jag känner så. Nej, jag håller humöret uppe och ler hela tiden, men hon känner av det ändå. Jag tror det är för att de har haft au pairer innan och de vet att alla känner likadant. 

 

Det är så otroligt hur mycket jag lär känna mig själv för var dag som går. Jag trodde aldrig att jag kunde påverkas såhär mycket av vad jag gör och jag trodde aldrig att jag var så sällskapssjuk som jag är. Men det är som sagt inte bara jag. Utan alla au pairer som jag har träffat säger exakt samma sak. Och det är väldigt skönt att veta att man inte är ensam. Vilket leder mig in på punkt nummer två: kompisar 

 

Du är sjukt beroende av dina au pair-kompisar. De blir en extra familj. Du kommer ha din familj där hemma i Sverige, din värdfamilj och din tredje familj är dina kompisar. Och utan mina kompisar hade jag inte klarat mig. Vi kan prata om allt mellan himmel och jord. Och vi stöttar varandra till 100%. En av mina vänner skall byta familj för hon trivs verkligen inte. Så jag frågade min hostmamma om hon kunde höra med en väninna om deras familj kunde tänka sig att ha en au pair, och så var det kirrat. Så nu kommer min kompis troligtvis byta till den familjen efter jul. Och det är bara ett exempel på hur vi stöttar och hjälper varandra. 

 

Punk nummer tre; du lär dig uppskatta allt och alla som någon gång fått dig att le. All från din svenska familj till det där mattelektionerna där du kände att allt bara flöt på. Man tänker så himla mycket på allt när man är här. Och saker som får dig att må bra, men som du innan har tagit för givet börjar du uppskatta. 

 

Fyra: det kommer vara stunder då du älskar livet något otroligt. Vissa dagar vaknar jag upp och känner att; herregud hur kan jag få ha sån tur att få vara här och leva min dröm? Min värdfamilj är helt fantastisk, jag bor i ett underbart hus i en jättemysig brittisk by, jag har sjukt underbara kompisar och jag får även chansen att plugga på ett grymt bra college med en lärare som älskar sitt jobb och brinner för att hjälpa oss elever. 

 

Jag skrattar något kopiöst mycket här i England. För er som känner mig så vet ni att jag oftast är väldigt glad och skrattar för det mesta. Men jag kan lätt säga att jag aldrig har skrattat så mycket som jag har här i England. Jag skrattar så jag får ont i magen flera gånger om dagen. Barnen är såå roliga, mina hostföräldrar har bästa humorn och så även mina vänner. 

 

Fem: jag har blivit så mycket mer spontan i allt jag gör. Och jag tror detta har att göra med att jag vill får ut så mycket som möjligt av min tid här. I Sverige var jag den som alltid ville planera allt i minsta detalj. Och om någon kom och frågade mig om jag ville gå ut i slutet på veckan och dra till en klubb eller kanske en fest så svarade jag ofta nej för att jag tyckte att det var för kort varsel, även om jag inte hade något speciellt inplanterat. Men nu bestämmer vi ofta samma dag eller till och med samma kväll vad vi skall göra på kvällen. Jag och tjejerna brukar skriva i vår whatsApp-grupp varje morgon och bestämma vad vi skall göra under dagen och kvällen. Och jag tycker det är helt underbart, för då blir det av att man gör en massa saker och ser en massa nya ställen. 

 

Ja, jag kan fortsätta att skriva en massa, men här har ni lite i alla fall om hur livet är. 

 

Ha dé! 

 

Idag är det som ni vet torsdag, vilket betyder sovmorgon för mig. Riktigt skönt med tanke på att jag kom hem sent från puben i natt. Jag börjar oftast jobba klockan tre på torsdagar, vilket jag även gör denna torsdag. Jag skall börja dagen med en joggningtur med Whiskey och sedan blir det nog till att ta en fika med brudarna. 

 

Förkylningen börjar släppa, sakta men säkert. Jag har tagit det väldigt lugnt de senaste dagarna så jag hoppas att det inte gör något att jag sticker ut och springer idag. 

 

I tisdags hade jag ett möte med min hostmamma där vi satt och drack kaffe och checkade av så att allt var bra, att jag trivs och om jag har några frågor eller något som jag vill ändra på. Vi gick även igenom mina timmar så att vi kunde se om jag jobbar för mycket, men dem stämde bra. Sedan gick vi igenom kalendern och planerade lite fram till jul. Åå jag är så taggad inför den kommande tiden!

 

Vi pratade även om julklappar och vad vi skall ge till barnen. Hon rekommenderade att jag köpte en film till pojkarna och målarbok till K. Så nu har jag beställt hem en Pippi longstocking-box med fyra vinterfilmer (bl.a. Pippis jul). T önskar sig något till badet, så det skall nog bli enkelt att kirra. 

 

Jag vet inte hur ni har det i Sverige, men här i England har julen kommit för längesedan. Vart man än går, i varje affär, är det julsaker överallt. Och vi har julklappar liggandes till höger och vänster här hemma, för T håller på och slår in julklappar varje dag. Och vi har ett stort doftljus (med doft av jul) ståendes i mitten av köket som vi tänder varje eftermiddag/kväll så det luktar jul på hela undervisningen. Älskar detta. Vissa människor vill vänta med julen pga olika anledningar. Jag tror att de inte vill bli påminda av stressen. Men här är det ingen stress. Snarare tvärt om. Det känns som att det blir mindre stress om man börjar förbereda allt nu, och tar en bit i taget. Jag skall försöka att få klart alla julklappar innan novembers slut. Sedan kan jag börja julbaka med barnen. Jag vill verkligen baka pepparkakor och lussekatter med dem, men det måste jag ju göra innan 13e december, vilket är snart. Taggar! 

 

Japp nu sticker jag ut i regnet! 

 

Ha dé! 

Nu var det dags för ett blogginlägg. Jag kan börja med att säga att jag har haft en supermysig dag och kväll. Morgonen tillbringade jag med K. Vi stack till Arlseford och matade ankorna och gick till en park där vi lekte. Sedan stack vi hem och lekte med hennes "My little Ponies". Efter hennes middagsnap stack hon, jag, T och N iväg för att plocka upp pojkarna från skolan. Sedan stack vi alla iväg till pizza express och käkade gott (Gud vad de gör goda pizzor där, farligt goda! Vi köper till och med hem deras pizzor frysta för att vi är så beroende av dem). 

 

Efter det stack vi tillbaka till pojkarnas skola där de firade Bonfire night, eller Guy Fawkes night. För er som undrar så är detta en engelsk tradition, ett firande sedan början av 1600-talet, då en man vid namn Guy Fawkes och hans kompanjoner försökte spränga kungen i luften eftersom att de var protestanter och inte gillade kungens katolska lagar. Detta ägde rum 5 november för drygt 400 år sedan, men de misslyckades och därför firas denna dag med Bonfire och firework. Jättehäftigt tycker jag och det var väldigt vackert! 

 

Jag kan lugnt säga att det är gött att det är helg nu. Jag har blivit förkyld så jag känner mig såå seg. Många anser att de tycker att det är jobbigt med snuva och att ha ont i halsen vid förkylning. Men det som jag tycker är jobbigast är att mitt huvud inte riktigt fungerar som det ska. Jag måste tänka efter en extra gång hela tiden för att vi hjärna inte riktigt hänger med. Och eftersom att hjärnan inte hänger med så fungerar inte heller mina muskler som de ska. När jag skall lyfta något så skakad mina händer och jag måste koncentrera mig som bara den för att hälla upp ett glas mjölk utan att spilla. Och jag är så sjukt trött, men lyckas inte sova på nätterna, på grund av förkylningen... Och jag vill bara ut och springa, men jag låter bli för att kunna bli frisk. 

 

Men jag skall inte klaga! För det hade kunnat vara så mycket värre. Men nu har jag i alla fall fått klaga lite. Men jag skall vara lite positiv så är det kladdkakans dag idag och naturligtvis har jag bakar kladdkaka. I min kladdkaka tryckte jag i små bitar av oreo och mörk choklad. Galet gott! 

 

Imorgon skall jag verkligen sova ut. Sedan skall jag nog sticka iväg på upptäcktsfärd med brudarna. Vart vi skall vet vi inte än, men det märker vi imorgon. 

 

Trevlig helg på er! Ha dé! 

 

Hemma igen! 

Ja, det är så jag känner. Jag har kommit hem till England och jag känner mig verkligen hemma.

 

Madrid var helt underbart! Det är en otroligt vacker stad och vädret var perfekt, med upp till 30 grader, sol och blå himmel. El Clasico var hur häftigt som helst. Det var svårt att fatta att jag var där. Platserna var super också! 

 

Livet här hemma rullar på som vanligt. Förra veckan hade pojkarna half break. Och i fredags firade vi halloween. Pojkarna klädde ut sig till vampyrer och gick runt med några andra barn och körde bus eller godis. På kvällen kom de hem med Varsina hinkar fyllda med godis. Själv var jag hemma och satt barnavakt, då mina päron var bjudna på middag. Men jag var inte ledsen för det. Jag bjöd hem tjejerna och vi hade en otroligt mysig kväll tillsammans. Brenda lagade mexikans förrätt och huvudrätt och jag bjöd på glacé au four (stavning?) till efterrätt. 

 

Lördagen tillbringade jag med brudarna hemma hos Jelena. Hennes hostfamilj var inte hemma och de skulle komma hem på söndagen så vi hade hela huset för oss själva. Där tog vi det lugnt och bara myste. Vi gick och köpte mat som vi lagade hos henne och bakade även en jättegod citronkaka! Och så käkade vi även glass med varma hallon. Muuummms. 

 

På kvällen kollade vi på en mysig film och käkade tyskt godis som Jelena bjöd på. Och senare stack vi iväg till Alton och satte oss på en pub och tog det lugnt. 

 

Igår (söndag) stack jag och brudarna till Winchester (Englands gamla huvudstad). Där mötte vi även upp tre danska tjejer och en svensk. Vi åt lunch ihop och gick in i katedralen. Det var marknad där igår så vi gick även runt och kikade lite på den. Jag älskar marknader! 

 

Kvällen tillbringade jag i min säng och kollade på gamla avsnitt av "jul med Ernst". Ja, jag har börjat tagga inför julen en massa nu. Det var så himla mycket julsaker och julpynt i Winchester så jag började längta en massa. Och idag när jag var med K på hennes musikklass så började vi sjunga julsånger. Så himla mysigt. Jag älskar verkligen julen! 

 

Förutom musikklass så var jag och K även på hennes simskola. Jag älskar att vara med henne på simskola. Det är så himla gulligt med alla tvååringar som blir burna av sina mammor i vattnet (ja, mammorna och jag). Jag får lyfta henne i vattnet och plaska runt ordentligt. Jag var även i skolan idag. Där gick vi igenom våran läxa som vi hade fått under lovet. Och det var så kul för det var bara några få som hade gjort den (jag hade gjort den såklart) så då fick vi som hade gjort den lite extra plus i kanten. 

 

 

När jag kom hem från skolan stack jag ut med Whiskey och sprang. Vädret var jätteskönt att springa i. Sådär friskt och gott som det kan vara på hösten. 

 

Imorgon är jag ledig fram till 12.30 vilket skall bli jätteskönt. Då skall jag sticka ut och springa och slappa lite. Kanske kolla lite tv eller fika med brudarna. 

 

Jag känner verkligen att jag har kommit in i livet här nu. Jag njuter äntligen. Jag tänkte lite på när jag kommer hem och kommer behöva plugga och så slog det mig: jag borde njuta nu när jag är här. Livet kommer aldrig bli så enkelt som det är nu. Och då helt plötslig började jag inse att detta verkligen är en helt underbar dröm! Gud vad gött jag har det ändå! Jag ler bara av att tänka på det!

 

 

Nu skall jag snart sova. 

 

Ha dé!